Fick en kommentar för ett tag sen från en person som blivit antagen till SSN som har lite frågor som jag tänkte svara på! Jag varnar för ett långt inlägg!!

 

SV: Först och främst, GRATTIS!!! Du har ett år av fantastiska upplevelser framför dig, nya vänner som du kommer ha kvar hela livet, ja förmodligen det bästa året i ditt liv, för det har jag haft och jag skulle mer än gärna vilja göra om detta år, är superavundsjuk på er som får åka ner hit i augusti! 

 

Livet härnere är oerhört annorlunda jämfört med livet i Sverige - på gott och ont. Man förstår inte de stora skillnaderna förrän man är härnere själv och får ta del av detta år, men jag ska försöka ta upp lite skillnader. Den största skillnaden som jag tycker är negativ är att Nairobi är en så pass farlig stad jämfört med Stockholm och alla andra städer i Sverige. Detta för självklart med sig myket regler som vi måste följa. Vi har hemmatider, på vardagar 18.30 och på helger 01.00, vi måste alltid ha med våra kenyanska telefoner, vi ska så ofta som möjligt försöka åka med skolbussarna om vi ska någonstans, vi måste skriva upp exakt var vi ska och lämna in vårt "gatepass" och ifall vi förflyttar oss måste vi genast ringa och berätta detta för boardingen. Man har inte den friheten som man är van vid att ha hemma, man kan inte bestämma sig för att gå en kvällspromenad eller liknande. Sedan måste man alltid vara beredd på att vad som helst kan hända, vilket gör att vi ibland blir inlåsta på internatet. Nu har det t.ex. precis varit explosioner en bit bort vilket gör att utekvällarna och alla utflykter för helgen har ställts in. Det är verkligen supertråkigt, framförallt med tanke på att det är vår näst-sista helg tillsammans, men vi försöker göra det bästa utav det med homedelivery, filmer, tidningar etc. 

Livet härnere skulle jag även vilja säga följer ett schema mer än vad det gör i Sverige. Eftersom vi har mat-tider då det serveras frukost, lunch och middag måste vi hela tiden anpassa oss till dessa och se till att vi är hemma på dessa tidpunkter. Sedan kan man ju bestämma sig för att äta ute och då gäller tiderna inte, men det är väldigt svårt att vara spontan och göra spontana saker. Vardagarna ser relativt lika ut; man vaknar, går och äter frukost, går i skolan, går sedan ev. på någon fritidsaktivitet, äter middag, pluggar på läxis, går till kvällis, sätter på en film, ja något i den stilen. Mitt tips är att försöka göra så mycket olika saker som möjligt så att det inte blir alltför mycket rutiner, för då kan man lätt bli uttråkad och då uppstår hemlängtan lättare.

Det är väl de negativa skillnaderna. Utöver dessa finns det hur många positiva saker som helst. Våra helger skiljer sig oerhört mycket från tråkiga helger hemma. Olika utflykter erbjuds varje helg som vi åker på, det gäller att åka med på så många som möjligt! Utflykterna som erbjuds är t.ex. safari-resor, struts-farmer där man kan rida struts, Naivasha där man kan cykla och klättra i berg, åka båt och se flodhästar, samt rida bland zebror och giraffer, Karura Forest där man antingen rider eller cyklar eller går och badar i vattenfall, ja listen kan göras lång. Dessa utflykter erbjuds man aldrig hemma i Sverige. När vi inte följer med på utflykter hänger vi ofta vid poolen och solar hela dagarna och på kvällarna går vi ut och tar del av Nairobis nattliv. Nairobis nattliv må vara farligt men fysatan vad kul vi har det när vi är ute!!! Det går inte att jämföra med en tråkig hemmafest i Sverige. Tänk er 30 av era närmaste vänner tillsammans på ett dansgolv med hur bra musik som helst, ja det går verkligen inte att beskriva!!! Vågar inte ens tänka på hur det kommer vara på klubbarna i Stockholm, för det kommer ALDRIG att bli detsamma som utekvällarna här i Nairobi. Helgerna skulle jag definitivt vilja säga är det allra bästa här i Nairobi!

Sedan är det ju en stor skillnad när det gäller skolan, med tanke på att vi bor på skolan. Vi går upp 30 min innan vi börjar, går till frukosten i tofflor och myskläder, byter om och går sedan till lektionen 1 minut innan den börjar. Att gå till lektionen fem minuter innan den börjar känns alldeles för tidigt. Något annat som är underbart med att bo på skolan är att man på håltimmarna bara kan gå till sin säng och vila eller hålla på med datorn, vilket man inte skulle kunna göra i Sverige.

 

Vädret här är mycket kallare än vad man tror det är, så mitt bästa tips är att ta med er tjocktröjor i massor, uggs, mössa, koftor, jackor etc. jag skojar inte! Men sedan gäller det även att ta med svala kläder också, då vädret förändras väldigt mycket. På morgnarna håller man på att frysa ihjäl, sedan vid lunch när solen tittar fram blir det plötsligt hur varmt som helst och sedan när solen gått ner vid sjutiden blir det kallt igen, så det är väldigt svårt att säga en medeltemperatur. Dessutom inträffar regn-perioder här i Nairobi, då vädret är dåligt och det är väldigt kallt. Vi är just nu inne i en regnperiod och alla är väldigt bekymrade över att komma hem bleka till Sverige...

 

Vad gäller klädsel är mina tips att ta med: uggs, tofflor, massvis av mjukisbyxor, tjocktröjor, jackor etc. På helgerna när vi går ut gillar vi att göra oss väldigt fina så ta även med många klänningar och fina blusar!! Vad gäller skor använder jag alltid uggs på vardagar och sedan converse på utekvällarna. Converse behöver ni dock inte köpa nya om ni inte har några, för det går att köpa enkelt här på Toi-marknaden. Något som var onödigt att ta med var gummistövlar, när det väl regnar här håller man sig ändå gärna inne och gummistövlarna tar oerhört stor och onödig plats i packningen. 

 

Mitt sista tips kanske är lite klyshigt men i alla fall: NJUT AV TIDEN DU FÅR HÄR! Det går så läskigt fort och helt plötsligt är det över. Det gäller att njuta så mycket ni bara kan för detta får ni faktiskt aldrig tillbaka. Att bo med 70 andra elever på ett internat och bli som en familj är något helt underbart och fantastiskt och jag är så glad att jag fått uppleva detta tillsammans med de bästa personerna i hela världen.

 

 

 

Okej, jag har gjort något som jag aldrig trodde att jag skulle göra. Något som jag alltid tänkt: "Vem fan utsätter sig själv för något sånt?" om. Det är en av de saker som jag haft på min "innan-jag-dör-lista" men innerst inne vetat att jag egentligen aldrig skulle göra. Men nu gjorde jag det och jag kan fortfarande inte fatta det! JAG HOPPADE BUNGEE JUMP!!!!!! Alltså det absolut bästa och läskigaste jag gjort i hela mitt liv! Jag skulle inte våga göra om det för pengar, det var så sjukt läskigt! Men samtidigt så jävla coolt!!!! Jag ryser bara jag skriver om det nu och blir hypad så fort jag tänker på det.

 

Än en gång slog det mig hur sjukt mycket vi upplever under detta år, som jag förmodligen inte skulle ha upplevt under hela min livstid om jag inte åkte hit och återigen måste jag bara säga hur lycklig och tacksam jag är för att få vara här, TACK TACK TACK MAMMA OCH PAPPA ♥

 

Vill även passa på att uttala min tacksamhet för att jag fortfarande är vid livet, jag var seriöst helt inställd på att jag inte skulle överleva Bungee Jumpen. Nu är jag bara så himla stolt över mig själv och framförallt glad att det är över Axel hade med sin GoPro så jag, Matilda och Axel filmade oss medan vi gjorde det, om jag får lite hjälp med hur man lägger upp videosar hehe så kommer det upp en film snart! Så länge får ni lite bilder :) :) 

 

Åh vilken underbar känsla att ha sina föräldrar här i Kenya, går inte att beskriva! 

 

Mami och Papi kom igårkväll till skolan och det var en så himla härlig känsla att vara i deras famnar igen efter 97 dagar ifrån varandra. Vi åkte till vårt hotell Intercontinental, superfint hotell, och satte oss i deras bar och beställde in lite mat och dricka. 

 

Idag gick vi först upp och åt en god och framförallt efterlängtad hotell-frukost, I was in heaven! Salami-brie-mackor, yoghurt med granola och frukt etc. åhhh vilken skillnad från den frukost som serveras på skolan! 

Efter frukosten åkte vi till Elefant-barnhemmet. Jag har inte varit där tidigare, så det uppskattade vi mycket. Det var så himla kul att åka taxi med mamma och pappa också och förklara hur allting låg till. Mamma sa det att det går faktiskt inte att föreställa sig hur människor bor här förrän man får se det med egna ögon. Jag är jätteglad att mamma och pappa äntligen får se detta, men samtidigt blir jag ledsen när jag tänker på att mina kompisar aldrig kommer få se det med egna ögon, för jag vet att de aldrig kommer kunna förstå.

 

Efter elefant-barnhemmet åkte vi till Karen Coffee Garden för att äta lunch. Det var verkligen ett lyckat val av restaurang - mamma och pappa var så himla nöjda. De tog varsin Tusker - den kenyanska ölen - och älskade den direkt, tjoho! 

 

Därefter åkte vi tillbaks till skolan och packade klart allt inför Diani samt hade en liten rundvandring innan vi gick till Junction för en fika på ART. Efter det begav vi oss till flygplatsen för att sätta oss på planet mot DIANI!!!! 

 

Nu har vi äntligen kommit till hotellet - Flamboyant Boutique Hotel. Vi blev tipsade av Sanna och hotellet levde upp till våra förhoppningar, seriöst världens mysigaste hotell. Mycket hann vi med på en dag i Nariobi i alla fall och jag kan inte sluta le vid tanken av att mamma och pappa äntligen får se hur jag lever.

 

Den började med kladdkaka, jordgubbar och hallon på sängen, sedan vidare till Sankara för lunch och avslutades på en pizza-restaurang! Så lyckad dag och Malin blev verkligen supernöjd :)

...MINA FÖRÄLDRAR!!! ÄNTLIGEN SÄGER JAG BARA!! De landar klockan 20.10 ikväll och jag ska åka till flygplatsen för att hämta upp dem. Sedan ska vi möta upp Emma och hennes mamma, Clara och hennes pappa och Ebba och hennes föräldrar så ska vi äta middag/efterrätt, så mysigt!! Ikväll ska jag även sova på hotell och imorgon blir det hotell-frukost - som jag längtat efter en riktigt god frukost!!!